Nightrun!

Höstens första mörkerlöppass.

Gick skitbra. Äntligen. Hade tänkt riva av en fem km men det kändes så bra att jag bara fortsatte.
Blev till slut 9km men hade klarat längre. Så.Jäkla.Skön.Känsla. Bara det!

Musik i öronen och mörker sätter visst fart på alla sinnen. Innan jag vände hem drog jag ett varv runt IP (en 2,5km slinga upplyst i skogen) Tog bort musiken, den vågar jag inte ha i öronen, måste ha koll på alla ljud i skogen. Det jag inte hade koll på var skuggorna. Mellan varje lampa kommer ju skuggorna i kapp en liksom bakifrån fram tills nästa lampa. Ni vet! Detta hade jag uppenbarligen glömt. Hoppade och skrek till något alldeles åt min egen skugga som kom bakifrån. Iiiiieeee! Wtf! Sprang vidare och skrattade samtidigt åt min egen dumhet/rädsla. Tur att det inte kom någon... på riktigt.

Nu attacksova. Jobb imorgonbitti samt invigning av nya Briva på em.

Välkomna!

/puss o kram M.